jonnaamanda

Känslan när du sitter bredvid ett lejon och strycker henne över huvudet, pratar lugnt med henne om att hon måste äta för nu börjar du bli orolig. Hon kollar in i dina ögon, tvekar men tar emot köttbiten från personen som sträcker fram den. Då kändes det som hon förstod att personen verkligen bryr sig om henne och är jätte orolig för henne. Lättnaden när hon börjar ta emot köttbit efter köttbit.

Känslan när du och en nära vän sitter under stjärnorna eller går mitt i savannen, det är mer stjärnklart än hemma och vintergatan syns som ett klart sträck över himmelen. Ni sitter och pratar om saker som ni inte visste att man kunde prata om, det känns som ni kännt varandra för alltid men egentligen bara tre veckor.

Känslan när du och två nära vänner står mitt i vild loets inhängnad, hon födde två ungar två dagar tidigare. Det ösregnar och åskar åt alla håll ni är genom våta in på bara kroppen, men det ni hör är inte åskan utan ungarnas pippande inne i lyan. Den känslan av lycka som stiger i kroppen.

Känslan när dina bebis pumbas kommer fram och ger dig en morgon puss med trynet fullt av geggamojja. Eller när dom kommer springandes emot dig med svansen rakt upp i luften när du ropar på dom. Känslan av att "det här är mina bebisar" stiger i magen

Känslan när du och en nära vän helt utan förvarning kollar varandra in i ögonen och börjar skratta utan stopp, tårarna sprutar och ingen annan fattar vad ni tycker är så himla roligt. "The twins are talking"

Känslan när du och din ledare jagar en monguss som rymt, ni slänger er efter honom och nästan kastar honom emellan er för att han bitts som en galning. Era fingrar är såriga när han äntligen är inne i buren igen och ni bryter ihop av garv.

Känslan när din vild struts kommer springandes emot dig när hon ser dig även fast det inte är mat dags bara för att hon brukar få mat när du kommer, hon stannar oftast precis i sista sekund för att inte springa över dig.

Känslan när du och en nära vän sitter och läser en bok när plötsligt vattenspridaren går igång bredvid. Ni skriker till högt och springer rakt in i den och bli ännu blötare. Stora skratt uppstår runt omkring och ni springer därifrån fortfarande med vattnet rakt på er.

Känslan när bebisbabianerna klättar upp på dig, pussar på dig och hoppar upp i trädet och ner på dina axlar. Det går runt runt, upp i trädet och ner, upp i trädet och ner.

Känaslan när du och ditt team står i duschen och sjunger er team sång högt och tydligt tillsammans, det är inte rätt någonstans men det är glädje som sprids i det där vattnet. Sången går på repeat om och om igen.

Känslan när leoparden strycker sig mot staketet när du går förbi, du tvekar men kliar honom försiktigt på ryggen och han stannar upp och börjar spinna en kort stund innan han springer iväg.

Känslan när ni volontärer släpper loss på dansgolvet på festkvällen eller när ni sitter under himmeln och spelar kings cup hela kvällen. Känslan av så stor gemenskap.

Känslan av att somna bara några meter ifrån geparderna, de är någonstans i inhängnaden. Du och några vänner ligger där inne under stjärnhimmelen och försöker sova medan lejonen ryter i kapp på andra sidan staketet. Känsalan av att vara mitt i det levande Afrika.

Känslan av att vara ute på promenad med geparderna, de går precis bredvid dig och du kan ha handen på deras huvud och gå bredvid dom under hela promenaden. Känslan av att du är så nära det vilda som under din hand är så tam just för tillfället, så häftigt.

Känslan när du kramar en nära vän hej då, eller det är inte hej då för ni måste ses igen det är bara en tåg resa eller flygresa bort, tårarna slutar inte rinna och kramen blir håradre och längre. "You will always be special to me" - känslan av så stor tomhet och så många tårar.